En av de trängre gångarna!

Ett fönster i grottan, som löpte ut mot utsikten!

Idag efter jobbet roade jag mig med Speleologi!

Så här fint klädd är man!



Nere i en av de stora gångarna!

Äntligen hemma!

Ja, nu har jag äntligen kommit hem från några hårda dagar uppe på Runö!

Jag var ju sjuk första dagen, men kom sedan upp dag 2.
Vad ska man säga om det? Jag blev inkastad rakt in i verksamheten som vanligt. Ingen uppdate över huvudtaget. Men det funkade. De hade precis börjat dela ut datorer och telefoner. Första timman gick åt att få ordning på datorerna och telefonerna. De har skapat en hemsida åt oss som ska ut på skoltuné. Där ska vi bland annat logga in efter varje dag, blogga om vi vill, rapportera hur långt vi har kommit i vårat arbete och även ett forum förstås. Mera finns det, bl a kontaktuppgifter till de olika patrullerna, viktiga telenummer m.m

Det var sjyst! Helt ok telefoner får vi oxå. Sony Ericson w660. Vi får köpa dom efter kampanjen om vi vill till självkostnadspris. Blir nog bra. Sedan fick vi kläder och ryggsäckar, och lite material som vi ska ha att lämna till lärare.

Men allt som allt, hur sammanfattar man det då? Jo, jag anser att detta är en panikåtgärd från LO. Jag tror inte de har tänkt igenom allt för att vara helt ärlig. Vad det gäller ersättningen så är buden olika. Från början skulle vi få en bil oxå att kuska runt i, men nu är det oxå ändrat! Nu ska vi eventuellt få 18 kr/mil för att använda våran egen! Ja, herre djävlar! Det tänker i alla fall inte jag gå med på! Det förlorar man ju typ på!
Och sedan var det ersättning för mat, det utgår ingen säger dom! nehe, det är klart! Inte ens om jobbet kräver att man ligger ute på vägarna. Det kan jag i och för sig köpa. Men sedan det här med bensin då? Ska vi ligga ute med flera flera tusen bara för att få tillbaka det 1-2 månader efter?! Det har i alla fall inte jag någon buffert för!

Ja, många lösa trådar är det fortfarande att dra åt för dom! Men det löser sig sa han som sket i vasken!

Vi får väl se hur det går. Mina chefer kommer att döda mig på måndag! När jag ska söka ledigt i 1 hel månad! Jag bävar för detta kan jag säga!
De kommer att dra någon skit om att verksamheten inte klarar det eller något! Så får man inte ledigt, trots att det inte kan neka en egentligen!

Men det var helt underbart att träffa gamla vänner igen, och skaffa sig lite nya!
Men det bästa som finns är när man kommer hem! Sätta sig och skita på sin egen toa! Jädrar, vad gött!!!!!! Alltså, man kan skita nästan vart som helst, men sin egen toa, det är fan fantastiskt!

Nej, nu är det snart dax för bingen för min del. Jag kanske skriver något i morgon!

Ha det bra så länge!
Mvh Alfred

Back to school!

Grupparbete på morgonkvisten, nu redovisning!

Våran underhållning på kvällen!

Månen går upp över skärgården.

Grinda brygga

Med tillhörande dragspelsmusik! Och i bakgrunden båten: Rödlöga

Chickenrace, någon?

FW :FW :På väg ut på skärgården!

Räkfrossa. På 3 h.

Stockholms skärgård

Sjuk igen!

Shit man! Att en infektion i halsen kan göra så ont!!!! Jag har gått på fulldos Alvedon + Ipren de senaste 3 dagarna. Men det är inte bättre. Igår blev det kraftigt värre och jag åkte till och med till jobbet! Strept A var neg, så då tog vi blodstatus, som visade på Leukocyter 19,7 (!!!) och ett CRP på 48! Sedan när jag visade det för doktorn, så ville han ha mera prover. Detta togs men de var normala. Sedan träffade jag nästa läkare (som är helt fantasktisk läkare hon med, STORT tack till er!) som satte in mig på Kåvepenin 1 g x 2. När jag kom hem i natt kunde jag inte svälja min saliv längre utan var tvungen att spotta hela tiden. När jag pratar låter jag som en retard!
Det värsta är att jag fick ta Citodon i natt och i morse för att inte få panik. Jag låg och stortjöt i sängen pga smärta! Jag brukar inte ge mig i första taget, det kan jag säga, men det här är överdjävligt!

Jag skulle åka till Stockholm och Runö idag, men jag vete fan... Det är kanske inte så bra nu... Jag får ringa och prata med Anna, som är ansvarig tror jag.

Usch och fy.

Nej, nu ska jag försöka få lite sömn till. Har bara sovit 3 h i natt...

Kraaam Alfred

Skriver förmodligen senare!

Hej igen!

Ja, vart ska man börja i mitt röriga liv?

Jag är sjuk igen... Nåt skit med halsen. Svullen som fan, ont när jag sväljer, feber, frossa på nätterna. m.m. Men det går väl över någon dag...

Jag kom precis hem, har varit hos C hela dagen... Alltså, det är så fruktansvärt störigt... Allt funkar så bra när vi är tillsammans. Men sedan får man tvivel! Det är precis samma för henne. Jag berättade för henne att M var här igår. Hon frågade om vi kramades, ja, om vi pussades, ja, om vi kysstes, ja. Men hon blev inte arg, utan var bara helt underbar... Vi hade det jättetrevligt, käkade, kollade på film. Hennes ungar kom hem. Nu fick jag äntligen träffa den omtalade E oxå, P's flickvän. Hon var trevlig.

Vi började kolla på DOA - Dead or Alive, men bränningen hade kukat, så det blev Crank sedan. Kan rekommendera båda filmerna förresten! Mycket bra!

Vart vill jag med mitt liv då? Det funderar jag på med. Nu ska jag i alla fall på onsdag åka till Runö och gå på facklig utbildning. Det ska bli trevligt. Då får man lite extra krydda på tillvaron oxå. Man känner att man gör något viktigt igen. Ibland blir man bara bitter på arbetsgivaren, och känner bara förakt. Men efter en sån här utbildning förstår man igen!

Det fackliga löftet: "Vi lovar varandra att inte sälja oss till lägre lön, eller sämre villkor än det vi satt upp idag. Om vi håller detta löfte MÅSTE arbetsgivaren gå med på våra krav!"

Men allt med kärleken då? Ja, jag pratade inte med M på ett tag. Ändå kunde jag inte släppa loss med C! Undrar om det är så: När havet stormar, spelar det knappt någon roll hur stor sten man slänger i, det syns inga vågor ändå. Men om det är lugnt, syns minsta hårstrå!
Det ligger nog lite i det i alla fall.
Jag ska fika med den kloka mannen i morgon som sa detta till mig! Ska bli kul, vi har inte setts på länge!

Kan det vara så att jag fortfarande hoppas? Ja, kanske... jag vet fan varken ut eller in. Jag förstår inte hur jag tänker? Tänk att man kan vara så patetisk som man är när man är i de här situationerna! Att man är så fruktansvärt egocentrisk! Shit man, jag är fan patetisk! Nej, usch och fy, det vill jag ju inte vara.
Visst har det varit mycket ett tag, och när man inte mår 100 i kroppen heller så börjar nog självömkan lite... Men det är ingen ursäkt!

Nej, nu ska jag ta tag i mitt liv! Ja, jag ska ta 2 st T. Reliv 500 mg och 1 st T. Ibumetin 400 mg innan jag går och lägger mig, så kanske jag slipper byta täcke 3 ggr i natt med... *ler*

Nu är det dax för bingen!

Ha det bra tills nästa gång!

Ja, det får bli en kortis nu när jag äntligen kommit hem!

Vilket världskrig det var på jobbet idag!
Det var lugnt när vi kom men sedan small det till som fan!

Jag fick vara på ortopeden idag... Det kom 13 pat på en timma undertiden som våran jour var på operation! Det suger! Fy fan, det släpar efter hela kvällen! Som tur vad kom en bra jour på kvällen som var riktigt snabb!

Men hur märker man då att man har varit på akuten för länge? Jag har bara varit där i 6,5 år. Men ikväll (bortsett ansvarig SSK) var jag den mest erfarna på hela akuten! Det har varit lite personalomsättning om man säger så!
Jag fick idag hjälpa till med en LP (lumbalpunktion) på en 3 månaders baby! Det var speciellt! Jag har inte varit med om det på 6,5 år förut, så jag förstod att ingen annan hade varit det heller.. Det är ett djävla meck med att få allt provrör på rätt ställe med rätt remiss, och bara för att ställa till det lite skulle vi ta ett prov som var skitovanligt! CMV DNA. Fråga mig inte vad det är för prov! Jag har ingen aning. Men vad jag förstod kunde man ta det antingen i Likvor, blod eller serum. Men sedan var det ju: Celler, protein, glucos, pigmentscreening och laktat... Men det går mest på rutin nu... AAAA, jag glömde ju anaerob och aerob odling oxå...
Men sedan var det inget mer!
Det tog en timma att få ordning på allt inklusive provet! På den timman hade mina syrror och en till kollega som går bredvid fått gå själva på ortoped och öron. Det hade samlat på sig lite kan jag säga...

Ja, ibland undrar man vart Akuten är påväg.. Man ska fixa allt! ALLT!!! Sedan finns det alldeles för snälla ssk, som inte vågar hänvisa patienterna till rätt vårdnivå, pga väntetid! Det är fruktansvärt frustrerande! När t ex en enkel sårskada kommer kl 15:50 som är solklar vårdcentrals eller jourcentralspatient, så säger de inte att de får vänta, utan plockar in dom i vårat system. Det värsta är att trots att jag vet att det är fel vårdnivå, så kan jag inte göra ett skit åt det. Jag kan ifrågasätta deras beslut, men det blir bara massa tjabbel! Det hinner man knappt med!

Idag fick jag inte ens fika på jobbet. Började kl 15 och kom hem strax efter 00. Var tvungen att stanna på Statoil och få mig ett par sletna i deg! Det behövdes!

Fick mess av en kompis idag som jag inte hört av... Det var skönt. Jag tror jag ska ringa honom i morgon förmodligen. Men det får vi se då... I morgon är en annan dag..

Nästa vecka på Tisdag så är det gruvsystrarna, det ska bli kul! Men shit, nu kom jag på att jag jobbar 17-01! Fan oxå! Jag skulle vilja hängt med på det!
På onsdag åker jag klockan 10:47 till Stockholm för att ta bussen till Runö! Det ska bli skönt, komma iväg och träffa gamla polare igen! Det är uppstartsdagar för Skoltuneén. Några introduktionsdagar... Det ska bli kul. Sedan efter helgen, får vi se om vi fått ett fast schema på akuten... Det är krig om vårat avtal som fan!
Men det vet inte uskorna på jobbet om än... det är fan inte mitt jobb och säga det till dom ...
Det trodde chefen!
Idiot!!!

Nu får vi knappt vara sjukskrivna heller. Om man är sjukskriven mer än 3 månader så har arbetsgivaren rätt att kicka dig! GUD! Fan för Borgerligt styre! Snart är man livegen!
Nej, vet du vad! Rösta rätt, rösta RÖTT!

Nej, nu ska jag väl dra en runk och gå och lägga mig!!

Ha det bra tills nästa gång!

Jaha, då ska vi se...

Hmm, jag har sagt det förut och säger det igen: Life works in mysterious ways!

Hur vet man om man gjort rätt? Känns det? Förut hade jag en "bästis" att diskutera de här sakerna med, men nu har vi inte pratat på en månad. Synd som fan!

Om ni går in på youtube, och söker på A lonely september. Får ni fram en låt med Plain White T's som är fantastisk, hemsk, hjärtskärande, men underbar och skrattretande. Det är precis så det är för tillfället! (Det är den helt svarta med vit text, på youtube)

Men hur kan allt vara perfekt? Hur kan allt gå enkelt, men sedan är det något som stör. Något som är svårt att sätta fingret på. Kanske framtiden... Tänk om man bara kunde välja vad man ska känna för någon! Då hade allt varit enkelt!

Jag tror det finns en mening med allt, allt sker av en mening... Men nu är ytterligare ett av tillfällena då det är svårt att se vad meningen är med det här... Det kan vara så som du sa, att vi skulle träffas, ha det underbart, enkelt, inga krusiduller, för att få reda på hur bra allt kan vara! Och det kanske var meningen att vi skulle ha en helt underbar tid tillsammans!

Är det meningen att det ska vara vi två, så kommer det bli så!

Nu har jag precis gjort iordning mig, ska åka och jobba kvällen på jobbet. Hoppas det blir bra, och att jag får vara på ortopeden! Det vore trevligt! Ska försöka få färdigskrivit undersköterskemötesprotokollet oxå.

Våran chef är lite frustrerande ibland, hon hade frågat en av mina medlemmar hur det gick med vårat avtal. Hon tog inte kontakt med mig, som är facklig representant! Hon tog inte kontakt med någon i sin egen organisation, som är ansvarig! Hon är för fan ansvarig för sin egen verksamhet! Hon är ju för fan chef! Usch, det störde mig länge det där. Men det är väl så hon är... Usch!

Nej, nu är det dax för att åka till Max eller Gyllene Måsen och köpa sig något att käka.

Ha det bäst tills nästa gång!

Saknar fan att åka offroad! Måste fixa Suzukin snart!

Hittade en mc-träff

Vid kolmila i Forsvik.

Tillbaka i verkligheten!

Ja, nu var man tillbaka på jobbet efter 4 välbehövliga veckors semester!

Jag kände det i slutet när det var så mycket hot och våld att jag verkligen behövde ha semester! Jag tappade tålamodet mycket fortare än vad jag gjort förut, brast i förståelsen, hade ingen empati längre... Jag fick ta mycket skit innan semestern oxå, var i 3 slagsmål på 2 arbetspass! Då tröttnar man lite. Jag hatar att inte bli respekterad! Jag kan ta mycket skit, men när folk inte respekterar vad man säger kan man bli lite trött! (då menar jag arbetsmässigt) bara kolla på den höga psykbruden vi fick in, som drog, jag sa kom tillbaka in och ta med din skit som du har liggande annars slänger jag det. Sedan ska vi ta ut din nål och så får du komma hem. Hon hängde med, men vägrade att jag skulle ta hennes nål.
Det slutade med att efter många försök till att tala henne till rätta. ("Det finns 2 sätt att göra det här, den enkla vägen, dvs jag tar din nål och du får gå hem, eller den svåra vägen att vi tar den med tvång) Hon bestämde sig för den svåra vägen, vi tog den med våld och hon sparkade mig i huvudet!

Jag började få lite lätt ångest redan igår när jag skulle till jobbet. Jag är fackligt aktiv och det har varit flertalet gånger som personalen bett mig driva saker fackligt och sedan när det väl gällt så har de inte stått bakom mig utan sagt att jag handlat i personlig sak.
Nu kl 15 skulle vi ha usk-möte. Jag förberedde mig på det värsta, men sedan klockan 14 fick jag till mig en tanke! Det man ger får man tillbaka, så jag bestämde mig att bli positiv istället!
Mötet gick hur bra som helst! Jag fick till och med beröm av hon som hatade mig mest!
Det slutade med att jag ska nu även bli rådsrepresentant i någon som kallas områdesråd.
Det ska bli kul! Tror jag... Det kommer bli mycket jobb oxå.

Något mer positivt som hänt sedan sist, är att jag är utsedd som 1 av 10 personer i västsverige att åka runt på skoltunée! Egen bil, egen laptop, modem, blogga vad man gör på dagarna, och ta kontakt med skolor! Helt fantastiskt!
4 veckor 100 skolor! Vi ska försöka få komma ut i skolorna och få hålla skolinformation om LO och facket. Det är kul! Riktigt kul!

Jag har börjat se igen! Alltså sånna från "andra sidan" jag har hjälpt över 2 stycken den senaste veckan. Fick till och med iväg en som inte ville över, men han skrämde Barnen och hon som bor där, till och med hunden reste ragg och morrade... Han var tvungen att försvinna...
och nu har det varit lugnt sedan dess tror jag.. Men jag fick känslan av att det var en portal där, som de kan röra sig igenom. Men jag stängde den.
Jag vill inte att hon ska vara rädd...

Ja, vad ska man skriva mer då? Jag har faktiskt ingen aning i nuläget! Vi får väl se vad det blir nästa gång!

Kram Alfred