En underbar helg!

Jag och Syrran åkte igår iväg till Lidköping för att fira U:s 40-års dag. Det var lite spänt i början, men vi hamnade på en kanonroligt bord. Vi garvade som fan! Men alla andra var lite mera tillbakadragna... Vi hittade på hyss hela tiden! Skitkul helt enkelt! Jättetrevlig fest!
När alla hade dragit var det bara jag, U och hans tjej M och syrran kvar... Vi satt och snacka och drack. Jättekul!
Vi gick hem, och kröp därefter till kojs...

Efter några timmar vaknade jag... Kände mig tät i näsan, kliade i ögonen och det killades lite i halsen.. AAAAAAHHHH, duntäcke alltså! Inget för mig det där... *skratt*

I dag när jag vaknade, fick vi frukost. Sedan iväg och städade, umgicks och käkade. Sedan blev det till att köra hem Syrran till Hjo.

Efter detta hann jag med en offroad-tur på Billingen. Det var intressant! Skitkul faktiskt.

Nu har jag chattat lite på Msn, och sedan kollat på däck och spelat dator. Jag har nog bestämt mig nu... Jag ska skaffa de här däcken till bilen:


Recip Trial 4x4 Runderneuert, Traktionsreifen (MT) 31" x 10,5", 15"
90% offroad och 10 % väg! Det känns som mina blivande däck. Mösterdjupet är 16 mm, mot jämförelsevis på ett vanligt sommardäck 6 mm (nytt) Det blir fint det! Nu ska jag bara kolla igenom ekonomin en sista gång innan jag beställer, så jag inte får leva på nudlar hela månaden...

Nej, nu är det dax för bingen för min del. Jag ska jobba dag i morgon.

Kraaam Alfred

Blogg innan sängen?

Såg precis filmen Law Abiding citizen! Se den! Mycket bra film!

Vad har hänt sedan sist då? Jag var hos T i Skara och kollade på film i tisdags, fick även smaka en väldigt god pastasallad, med tillhörande vitlöksbaugette. Det var kul att se henne igen! Vi jobbade ihop under Fackets skolpatruller, dvs var och informerade på skolorna om facket, dess funktion och vad det innebär.

Vad ska man säga om allt egentligen? Ja du, Landstinget suger... Det borde göras en stor undersökning om vilken arbetsgivare som är sämst i landet. Skaraborgs sjukhus borde ligga högt upp på den listan. Kommer det att bli någon ändring? Nej, inte förän sjukhusdirektören, och den högsta ledningen får sig en knäpp på näsan. Jag kanske ska prata med en politiker i Regionsstyrelsen? Komma åt problemet med personalhanteringen den vägen?

Kort uppdatering av läget för min del: 1. 2 ggr under förra året, skulle akuten dra ner folk (personal) jag var på väg att få flytta på mig, men då sa jag att jag ville se förhandlingsprotokollet, och då blev det annat ljud i skällan. Rättare sagt sa min chef ordagrant: "om 14 dagar börjar du på KAVA" Men det visade sig inte stämma, eftersom detta inte var förhandlat. Därefter kallades jag som facklig till x-tra insatt verksamhetsråd där jag fick reda på att det ska tas bort 15 personer från Ambulans och akut. När jag frågade vad bakgrunden var, fick jag presenterat ett "sparförslag" där alla skulle in i budgetramen. Anställningsstopp infördes redan för snart ett år sedan av sjukhusdirektören, (bara detta har under Maj-november kostat akuten 400 000:-) men nu skulle budgeten gå ihop, så det var bara att spara ännu mer.

Jag framhävde alla nackdelar med att plocka bort folk, och då säger min chef att det bara är undersköterskor och ambulanssjukvårdare som ska plockas bort, dvs, inga chefer, inga läkarsekreterare, inga sköterskor och inga doktorer. De skulle spara i budget 5,5 miljoner. När jag frågade om det fanns andra saker man kunde dra in på var svaret: "nej, detta ska sparas på personal!"
Oavsett vad jag framhöll, t ex att 2 undersköterskor kommer att gå in pension under 2010, så skulle personerna bort. Inget att diskutera. Visst, de minskade från 8 till 6 uskor på akuten, men när man väl får alla kort på bordet, försvann det viss några till, via omplaceringar, och sjukskrivningar. Det var ett svårt uppdrag att sitta och förhandla om sin egen "bortgång" men det var bara att tänka på alla andra man representerade...

Många kloka förslag lades, och det bör tilläggas att när jag började på akuten 2002, hade vi ett underskott på 6,4 miljoner om inte jag minns fel. Men nu i fjol hade vi bara något underskott på någon miljon! Det är riktigt bra jobbat, med tanke på att när jag började, hade vi 38 000 besök / år på akuten, i fjol hade vi 47 000 besök. I alla fall...
I samband med att dessa besparingar skulle genomföras, sade även sjukhusdirektören upp allas (dvs läkarsekreterares, undersköterskors, ssk:s dvs INGA läkare, eller chefers) arbetstidmodell upp. Vilket i realiteten innebär mindre pengar i plånboken/ mindre ledig tid.

Alla förändringar genomfördes, trots besök av arbetsmiljöverket, m.m. mot fackets inrådan. Nu sitter de visst i skiten!
Det visar sig att de aldrig kommer att kunna lösa semestrarna! Det finns t ex inte tillräckligt med folk för att kunna köra ambulans i sommar, men detta kommer att lösa sig tills dess. Det finns inte tillräckligt med vikarer på akuten i sommar, detta kommer säkert oxå att lösa sig, men nu börjar det bli lite djävligt för arbetsgivaren... Sagt och gjort, för ca 4 veckor sedan pratade min fd högsta chef med mig och frågade om jag ville komma tillbaka, för tydligen fattas det en undersköterska till sommaren!!! *skratt* (som om jag inte sa det i förhandlingen) Så nu skulle de jobba på att försöka få tillbaka mig. Skönt, tänkte jag. Kanske finns en chans ändå! Tiden gick och i fredags ringde en av mina gamla chefer till mig och frågade om jag kom ner och jobbade i sommar? Det vet väl inte jag?! De behöver ju mig lika mycket på den avdelningen jag är nu! Men utan något som helst besked, lade jag på luren igen. Jag kollade sedan min mail, där jag bara kunde förstå en sak, tjänsten hade även blivit erbjuden till en annan person oxå. Och på den vägen är det...
Jösses, att få upp hoppet, bli slagen i magen så man tappar luften, för att sedan resa sig, och få något nytt hopp, för att sedan återigen bli slagen i magen så man tappar luften, tar på krafterna kan jag säga. Det är svårt att inte bli bitter...
Jag ska inte bli bitter! Jag tycker att det är konstigt hur ledningen på Skaraborgs Sjukhus fungerar? Att de får vara kvar? men det är klart, kollar man budget så ser den förmodligen mycket bättre ut nu än vad den gjorde inför förra sommaren. Det som är mest frustrerande är nog ändå att Skaraborgs Sjukhus gick plus i budget de sista 3 månaderna förra året!!! Varför i helvette inte då låta personerna (som ni ser som namn på papper) vara kvar på den avdelningen de trivs på?

Många funderingar pågår i mitt huvud hur egentligen ledningen tänker i alla fall.

Det är lite dubbelt allt för tillfället! Jag vill komma tillbaka, men samtidigt när det blir sånt trassel som det ändå är, kan dom fan skita sig i näven... Problemet är att makten tillhör Arbetgivaren i den här sitsen. Om jag av mina övertygelser skulle tacka nej till tjänsten, kommer någon annan att få den... *suck* och *sucks!* Jag ska ändå ta och läsa till hösten, sedan är bara bekymret vart man ska jobba under tiden...

Nej, nog tjatat... I morgon kommer S och käkar lite lunch! Det ska bli rasande trevligt!

Dax för att lyssna på lite Low Rider - War.
Grymt skön låt, halvt pårökt, men skön, och ta en liten nattacigg...

Kraaam Alfred

Djupa tankar i natten?

Jag har precis kollat klart på "Up in the Air" någon form av djupare drama/komedi... Det var en film som får en att tänka lite. George Clooney spelar huvudrollen som en framgångsrik slaktare av företag. Han flyger runt till olika företag och sparkar anställda på uppdrag av sitt konsultföretag. I början har han inga känslor över huvudtaget. Han lever ensam, har en liten 1:a med kök, har ingen att dela livet med och är nöjd med det.

Hela filmen får en att fundera på det här med 2-samhet...

I slutet av filmen får man se fortsättningen på samtalen som han hade när han kickade alla. De flesta säger att det är bara pengar och känslan av att ej vara behövd längre som är jobbig, men när deras partner håller om dom känner dom sig hemma ändå.

Egentligen är det rätt så konstigt! 2-samhet... Smaka på det ordet...

När jag var och handlade på Maxi härom dagen tänkte jag på det... Inget i affärerna är anpassat för folk som bor själva... Köttfärs till exempel, fanns inte i mindre förpackningar än 400 g, när man beräknar 200 g kött för en portion...

2-samhet... Det är svårt att hitta 2-samhet idag. Det känns som om många som har något 2-samt inte har det bra, utan håller mest ihop för vanans skull eller "för barnens". Men är det verkligen rätt?

Härom dagen hade jag ett samtal om de här grejerna med en kollega och hon hävdade bestämt att folk ger upp för enkelt nu för tiden. Är det så? Gå till ditt förra förhållande, gav du eller din partner upp för lätt? Eller kanske bara det var så att känslorna försvann eller utvecklades till mera vänskap?

Ska man leva i 2-samhet? Livet kan vara ensamt ibland, och det kanske blir roligare om man är 2, är det så enkelt? Jag har tidigare berättat varifrån uttrycket "sin andra hälft" kommer i från, men kan ta en kort tillbakablick. Från början var människan 2 hövdad, 2 könad, 4 armad, och 4-bent. Ena sidan var kvinnlig och andra manlig. Gudarna hade skapat människan så för att ha den som arbetsredskap. Men i denna kombinationen var människan nästan lika stark som gudarna, och Zeus blev avundsjuk och högg människan mitt i tu. Därför letar man efter sin andra hälft, i alla fall om man ska tro den grekiska mytologin.

Mycket i livet handlar om att förlåta... Förlåta alla som har gjort en illa i förhållande. Jag har kommit dit nu att jag har börjat behandla alla ex och börjat försöka förlåta de som gjort mig mest illa. Det är inte lätt, men det tar sig! Det är svårt att förlåta någon som t ex har varit otrogen osv. Men när man väl kommit till den punkten att man har förlåtit, känns det bättre.
Man kan tänka att man är en bättre människa än dom, men det är man inte! Alla är lika mycket värda, även om det är svårt att acceptera ibland!

2-samhet... Vi blir pådyvlade detta sedan vi är barn... Det börjar redan när man hör första historien om prinsessan och prinsen som sedan "levde lyckliga i alla sina dagar". Om man är själv då? Är det verkligen så farligt? Är det bara ens egen bekräftelsehora i en som vill ha sällskap och bekräftelse? Eller finns det en djupare längtan? Det kanske till och med är så att man ska leva i 2-samhet, att det är därför alla letar mer eller mindre, även de som är sårade.

Ja, jösses... Det blev visst en krånglig diskussion jag har trasslat in mig i...

Idag har jag jobbat med bra folk i alla fall. Eller rättare sagt igår...
jag hann med att få reda på att jag får semester från v 29-32 vilket är helt fantastiskt! Då kan jag hänga med på mc-semestern!!!! Jippie!

Jag var även uppe på facket och snackade med kommunals ordförande. Det var kul att se henne! Hon gör ett bra jobb! Det var kul att prata lite fackligt...

Jag tycker nog att det är rätt ok på ortopeden förresten! Jag känner det nu när man har kommit in in allt lite mer, att det känns bra. Jag vantrivs inte på jobbet, även om det kanske inte är så stimulerande för mig.

Jag pratade även med cheferna idag, och de frågade om jag skulle söka tjänsten som kommer ut på akuten. "åå ja" svarade jag. Men det känns fortfarande lite dubbelt... Men eftersom jag inte utvecklar mig mer nu, så känns det inte stimulerande att vara kvar... Får väl se om jag ska plugga till hösten i alla fall.. Kanske kan jobba 80% undertiden...

Nej, nu ska jag nog försöka mig på att ta en cigg, sedan borsta tänderna och gå och sova....

Ha det fint så länge!

Kraaam Alfred

en liten blogg kanske?

Det var länge sedan sist!

I fredags var det dax! Nästan 6 grader varmt och solsken! Vägarna var ganska torra... Har ni kommit på det än?
Jag drog till garaget när jag hade duschat och gjort mig i ordning.... Nu då? Ok, nu har ni fattat...
Öppnade dörren till garaget, och där stod den, röd och fin! Precis som jag lämnade den ca 2 dagar före... Jag knuffade ut den ur garage, och startade igång den... Under tiden motorcykeln blev varm passade jag på att hacka upp en gång så jag kunde köra upp cykeln från garaget, då det fortfarande låg snö kvar...
När jag är i full färd med detta kommer hyresvärden och grannen i garaget (som var sugen på att ta ut sin nissan s14 A, moddad som fan!) de frågade i alla fall om det var dax nu... YUP!
Klev på hojen så lätt så det kändes aldrig att jag hade varit av den... Första gången på våren brukar man ju tycka att det är ett djälva drag i hojen... Men jag kände det inte så... Det kändes bara hemma!
Jag drog i alla fall upp till Statoil i Ryd och sedan östra leden till 49:an, fortsatte sedan ut till Sventorps mack, där jag vände...
Gud vilken känsla! De första turerna är fantastiska...

Vad har hänt annars?
Jag var nere på akuten i dag och hälsa på på rasten... De frågade när jag skulle komma tillbaka...
Jag sa att jag inte kommer att vara ensam att söka tjänsten när den väl kommer ut...
Det blir nog tufft att komma tillbaka på ett sätt... Man har lixom vant sig vid att ha lite att göra nu, även om det kan vara körigt ibland oxå. Men då har jag ju valt det själv...
På akuten kanske 9 av 10 pass är köriga, och 1 lugnt... På en avdelning är det tvärt om...
9 av 10 pass är lugna och kanske 1 körigt...

Jag har jobbat med bra folk idag... Synd bara att magen kukade ur lite... Fick sura uppstötningar, och sedan kände jag av bråcket, så jag fick sitta på toa en stund. Men gud, vad jobbigt det är att gå runt och må illa... Det finns ju en viss risk att jag får skylla mig själv oxå. Idag var en slarva-med-maten-och-magen-dag, 6 koppar kaffe och fil och flingor till frukost, Mc donalds till lunch och sedan inte ätit något mer... bara druckit 4 koppar kaffe och rökt...
Fick ett bra tips nu av en kompis på MSN, det var att man kanske skulle äta något innan man gick och la sig...

nej, sagt och gjort... Jag tar mig en talrik fil med flingor och går och lägger mig... Ha det fint tills nästa gång...

Kraaam Alfred

Det tog lång tid igår...

Det var tydligen inte bara att slänga ihop ett fäste som jag trodde, men nu är det gjort. Klockan var visst 00:25 när jag kom hem...

Jag tog en 5 mm järn som bakstycke och sedan 3 mm sidostöd som jag svetsade ihop och borrade hål i, jag la 2 lager svets på alla fogar... Undertiden som J gjorde ett bra jobb och putsade till kanter och formade lite, höll B på att slipa metallrent på bakaxeln, så jag kunde koncentrera mig på att tänka.
Jag fixade och trixade en del för att forma 3mm plåten efter bakaxeln, men det blev rätt så ok faktiskt, även om jag fick stress-svetsa lite på slutet. Hade man tänkt efter så hade jag gjort en sak i taget, men det ska ju ske på en gång med mig... *ler* Det hade i efterhand varit bättre att bara tillverka igår, då vi fick släppa på bakaxel, lyfta upp den för att jag skulle komma åt och svetsa... Sedan montera en annan dag när man hade haft lite bättre om tid... Men man lär sig varje gång.. .

Men det håller väldigt bra. Skitdålig väg från verkstan i Mariestad nämligen, och med 3 pers i bilen plus alla verktyg testades detta rejält. Ska se om jag kan publicera en bild i morgon på det färdiga resultatet...

nej, nu blir det lite spel...

Kraaam Alfred

Svetsning!

det är kul!

Lite puts!

tackar för hjälpen!

Vi tillverkade ett nytt stötdämpare fäste igår.

detta är mallen.

en bra dag som vanligt...

Ja, har jag gjort något speciellt idag? Ja, jag har faktiskt gjort det...

En av de som jag trivs med bäst på avdelningen, och som det funkar bra med, var lite ledsen idag. Jag vet inte varför, och har inte luskat i det, utan känner att om jag ska få reda på vad det är, så berättar hon det. I alla fall... Jag gick ner på lunchen och stod i kö till en sleten i deg, eller french hot dog som det oxå kallas, när jag såg ett vykort. På detta stod det: "Jag hoppas din dag blir full av överraskningar" och så var det ett par som hade dukat middag på en brygga, och när gubben sätter sig på stolen, åker han naturligtvis i sjön och drar med sig duken. Bilden är lite klatchit tagen mitt i luften så klart.
I alla fall, så strök jag: "Grattis" som det stod på baksidan och skrev i stället ett cheer-you-up card. Och så köpte jag en plopp till henne oxå. Jag lindade in detta i skethuspapper och drog tape runt det och sedan fick hon det. Det kändes bra! Kanske blev en lite bättre dag i alla fall.

I övrigt har dagen varit bra. Jag har lagt om min första ex-fix (eller ja, 1:a på avdelningen) själv. Jag har sprungit som en liten tätting fram och tillbaka till div undersökningar idag.

När jag kom ut så har naturligtvis min bil gått sönder igen... Stötdämparefästet som gick sönder i december har gett sig nu igen... Men nu har jag redan bokat tid i Mariestad, så jag kan tillverka ett nytt i morgon kväll. Nu gör jag skiten från grunden och modifierar det lite så det blir starkare än orginal...

Nu är det dax att sova, har en lång dag framför mig i morgon, och en trevlig fika att se fram emot..

Kraaam Alfred

Isracing!

uppe på Billinge hus. Trevligt sätt att fördriva tiden!

Hihi.

snyggt va?

Någonstans måste man ju parkera!

eller hur?

Ja, jag vet...

Jag har börjat slarva med att uppdatera bloggen varje dag...

Idag gick kameran på telefonen ännu mer sönder... En ring som förmodligen fungerar som dammring lossade... Nu tar jag bilden, ser bilden, men när jag ska skicka iväg den eller ändra den så blir det bara grått... Trist som fan, nu blir det bara text ett tag tills jag skaffat ny mobil

Jag pratade med EH på akuten som är verksamhetschef i veckan... Det verkar som de har tagit bort för mycket folk... Hon ville veta om jag kunde tänka mig att komma tillbaka...

Jag sa ja... Men det är mycket som ska ordnas tills dess. Sedan är det ju LAS som gäller, man är ju lång från ensam att bli omplacerad menar jag...
Och de som har slutat samtidigt som jag har ju totalt längre anställningstid än jag... Men vi får väl se hur det går.

Det är ju väldigt dubbelt... Jag upplever inte att jobbet uppe på ortopeden är jättestimulerande, men samtidigt behöver de få lite förändring där uppe, en förändring som jag tror jag kan erbjuda.
Sedan kanske inte cheferna på bygget tänker längre än näsdjävel räcker... Tänk om ingen vill komma tillbaka då? Tänk om de står där utan folk? De hade redan problem att få in vikarier för i sommar...

Samtidigt känner jag mig inte helt färdig med akuten... Men man kanske skulle plugga till hösten i alla fall.
Jag ska ta kontakt med en personalsekreterare på måndag så jag får ett anställningsbevis som jag skicka till Studera.nu...
Så man får in allt i systemet... Tydligen ska man skicka in kopior på allt som man vill ha in i systemet, som förövrigt redan jag tycker är ett skitsystem som kan förbättras avsevärt...

Usch, man kanske skulle bli chef... Eller politiker? Jag känner mig som en gnällkärring ibland.
Jag har nog blivit lite hårdare sedan jag har blivit sviken av mina chefer tror jag...
Jag vet inte varför? Kan det vara att man helt plötsligt blev av med sin trygghet?
Kanske är därför jag har fått börja använda min bettskena igen.. Kände av vänster sida av käken igen.. Men nu är det ok... 1 ipren emellanåt, så funkar det fint...

Jag är faktiskt lite imponerad över min besöksstatistik! Häftigt! Kul att ni läser! Ni får gärna lämna kommentarer.

Jag känner mig lite halv stressad hela tiden... Kanske dax att meditera lite igen.
Har slarvat lite med det oxå...

Nej, nu ska jag kolla mailen...

Ha det fint så länge!
Kraaam Alfred

Illamående och OTA.

Nu kom jag precis hem från jobbet... Som vanligt är det seeeeeeeegt på kvällarna på en avdelning.
På väg ner till omklädningsrummet blev jag lite lätt illamående, och det sitter i än faktiskt, hoppas det släpper över natten och att jag inte blir sjuk nu...

Jag var nere på OTA igår och gick bredvid! Det verkar vara en trevlig avdelning! Shit, vilken snygg och trevlig tjej det jobbar där nere halvtid!
I övrigt verkade det vara ett riktigt trevligt jobb. Men sedan är frågan: Efterfrågan är stor, men man måste flytta för att få jobb. Hmm... Kanske bättre att stanna hemma?
Jag vet inte... Det verkar som om ortopedingengörerna träffar mera patienter och gör mera avgjutningar, medans ortopedtekniker tillverkar mera. Sedan är frågan om det är någon skillnad i längd på utbildning. Sedan finns ju syrra oxå.... Hmm, får nog kolla upp detta lite noggrannare.

Fasen, jag kollade på däck idag! Jag skulle vilja ha 31x12,5 men det finns bara svindyra däck. Inga budgetdäck som jag vill ha... Jag orkar ju inte köpa nya fälgar heller, eller ja, orkar och orkar, det blir fan dyrt...
Så nu har jag kollat på 31x10 som får plats på orginalfälgarna.

Nej, nu ska jag försöka kurera bort mitt illamående lite. Kanske skulle äta något? I kväll har jag bara käkat en dubbel snickers, och druckit 6 koppar kaffe... Kanske är därför jag mår lite illa?

Nej, sagt och gjort...

Kraaam Alfred

ps. över 6000 besök! Grymt! Ni får gärna kommentera!

Utdrag ur.

Profeten av Kahlil Gibran:

"Almustafa, den utvalde och den älskade, och en gryning för sin egen dag, hade väntat tolv år i staden Orfalese på sitt skepp som skulle komma åter och föra honom hem till den ö där han var född.
Och i det tolfte året, på den sjunde dagen i Ielool, skördemåndaden, gick han upp på verget utanför stadsmuren och skådade ut över havet; och han såg sitt skepp komma med dimman. Då öppnades hans hjärtas portar och hans glädje för långt ut över havet. Och han slöt ögonen och bad i de tysta djupen av sin själ.

Men när han steg ned från berget kom en sorg över honom, och han tänkte i sitt hjärta: Hur skall jag kunna resa med frid i hjärta och utan sorg? Nej, utan ett sår i själen skall jag inte lämna denna stad. Långa och fyllda av smärta har de dagar varit som jag levt inom dess murar, och långa var ensamhetens nätter; och vem kan skiljas från sin smärta och sin ensamhet utan saknad? Alltför många skärvor av min själ har jag strött ut på dessa gator, och alltför många barn av min längtan vandrar nakna blad dessa berg, och jag kan inte lämna dem utan att kännna tyngd eller saknad. Det är inte en klädnad jag lägger av denna dag, utan en hud jag sliter loss med min egna händer. E heller är det en tanke jag lämnar bakom mig, utan ett hjärta ömt av hunger och av törst."

Lite så kände jag det när jag tvingades sluta på akuten. Jag har tidigare skrivet att det finns en mening med allt som sker, och trot eller ej när morsan sa till mig att börja läsa den här boken. Detta är det allra första av första kapitlet, och det blir bättre.

Jag känner mig lite mera andlig när jag läser sånt här som stimulerar både tanke och själ. Det är skönt.

I övrigt har jag jobbat, var nere på OTA och kommer att få gå bredvid där nere på onsdag, dvs i morgon! Underbart! Jag ser fram emot det!

På arbetet blir det bättre och bättre. Jag har så smått börjat släppa akuten, jag känner mig mer trygg i min yrkesroll där uppe nu och har kommit in bra i arbetsgruppen. Jag tar mig tid att sitta ner och prata med patienterna om jag inte har något att göra, och det är uppskattat av dom!

Jag ringde Mekonomen idag och frågade vad de skulle ha för styrleder yttre vänster och höger... Shit, vad dyrt det var!!! Jag ska kolla runt lite på skroten och se om jag kan hitta något.

Nej, nu ska jag maila Leanne...

Kraaam Alfred