fredag 26 mars 2010

Blogg innan sängen?

Såg precis filmen Law Abiding citizen! Se den! Mycket bra film!

Vad har hänt sedan sist då? Jag var hos T i Skara och kollade på film i tisdags, fick även smaka en väldigt god pastasallad, med tillhörande vitlöksbaugette. Det var kul att se henne igen! Vi jobbade ihop under Fackets skolpatruller, dvs var och informerade på skolorna om facket, dess funktion och vad det innebär.

Vad ska man säga om allt egentligen? Ja du, Landstinget suger... Det borde göras en stor undersökning om vilken arbetsgivare som är sämst i landet. Skaraborgs sjukhus borde ligga högt upp på den listan. Kommer det att bli någon ändring? Nej, inte förän sjukhusdirektören, och den högsta ledningen får sig en knäpp på näsan. Jag kanske ska prata med en politiker i Regionsstyrelsen? Komma åt problemet med personalhanteringen den vägen?

Kort uppdatering av läget för min del: 1. 2 ggr under förra året, skulle akuten dra ner folk (personal) jag var på väg att få flytta på mig, men då sa jag att jag ville se förhandlingsprotokollet, och då blev det annat ljud i skällan. Rättare sagt sa min chef ordagrant: "om 14 dagar börjar du på KAVA" Men det visade sig inte stämma, eftersom detta inte var förhandlat. Därefter kallades jag som facklig till x-tra insatt verksamhetsråd där jag fick reda på att det ska tas bort 15 personer från Ambulans och akut. När jag frågade vad bakgrunden var, fick jag presenterat ett "sparförslag" där alla skulle in i budgetramen. Anställningsstopp infördes redan för snart ett år sedan av sjukhusdirektören, (bara detta har under Maj-november kostat akuten 400 000:-) men nu skulle budgeten gå ihop, så det var bara att spara ännu mer.

Jag framhävde alla nackdelar med att plocka bort folk, och då säger min chef att det bara är undersköterskor och ambulanssjukvårdare som ska plockas bort, dvs, inga chefer, inga läkarsekreterare, inga sköterskor och inga doktorer. De skulle spara i budget 5,5 miljoner. När jag frågade om det fanns andra saker man kunde dra in på var svaret: "nej, detta ska sparas på personal!"
Oavsett vad jag framhöll, t ex att 2 undersköterskor kommer att gå in pension under 2010, så skulle personerna bort. Inget att diskutera. Visst, de minskade från 8 till 6 uskor på akuten, men när man väl får alla kort på bordet, försvann det viss några till, via omplaceringar, och sjukskrivningar. Det var ett svårt uppdrag att sitta och förhandla om sin egen "bortgång" men det var bara att tänka på alla andra man representerade...

Många kloka förslag lades, och det bör tilläggas att när jag började på akuten 2002, hade vi ett underskott på 6,4 miljoner om inte jag minns fel. Men nu i fjol hade vi bara något underskott på någon miljon! Det är riktigt bra jobbat, med tanke på att när jag började, hade vi 38 000 besök / år på akuten, i fjol hade vi 47 000 besök. I alla fall...
I samband med att dessa besparingar skulle genomföras, sade även sjukhusdirektören upp allas (dvs läkarsekreterares, undersköterskors, ssk:s dvs INGA läkare, eller chefers) arbetstidmodell upp. Vilket i realiteten innebär mindre pengar i plånboken/ mindre ledig tid.

Alla förändringar genomfördes, trots besök av arbetsmiljöverket, m.m. mot fackets inrådan. Nu sitter de visst i skiten!
Det visar sig att de aldrig kommer att kunna lösa semestrarna! Det finns t ex inte tillräckligt med folk för att kunna köra ambulans i sommar, men detta kommer att lösa sig tills dess. Det finns inte tillräckligt med vikarer på akuten i sommar, detta kommer säkert oxå att lösa sig, men nu börjar det bli lite djävligt för arbetsgivaren... Sagt och gjort, för ca 4 veckor sedan pratade min fd högsta chef med mig och frågade om jag ville komma tillbaka, för tydligen fattas det en undersköterska till sommaren!!! *skratt* (som om jag inte sa det i förhandlingen) Så nu skulle de jobba på att försöka få tillbaka mig. Skönt, tänkte jag. Kanske finns en chans ändå! Tiden gick och i fredags ringde en av mina gamla chefer till mig och frågade om jag kom ner och jobbade i sommar? Det vet väl inte jag?! De behöver ju mig lika mycket på den avdelningen jag är nu! Men utan något som helst besked, lade jag på luren igen. Jag kollade sedan min mail, där jag bara kunde förstå en sak, tjänsten hade även blivit erbjuden till en annan person oxå. Och på den vägen är det...
Jösses, att få upp hoppet, bli slagen i magen så man tappar luften, för att sedan resa sig, och få något nytt hopp, för att sedan återigen bli slagen i magen så man tappar luften, tar på krafterna kan jag säga. Det är svårt att inte bli bitter...
Jag ska inte bli bitter! Jag tycker att det är konstigt hur ledningen på Skaraborgs Sjukhus fungerar? Att de får vara kvar? men det är klart, kollar man budget så ser den förmodligen mycket bättre ut nu än vad den gjorde inför förra sommaren. Det som är mest frustrerande är nog ändå att Skaraborgs Sjukhus gick plus i budget de sista 3 månaderna förra året!!! Varför i helvette inte då låta personerna (som ni ser som namn på papper) vara kvar på den avdelningen de trivs på?

Många funderingar pågår i mitt huvud hur egentligen ledningen tänker i alla fall.

Det är lite dubbelt allt för tillfället! Jag vill komma tillbaka, men samtidigt när det blir sånt trassel som det ändå är, kan dom fan skita sig i näven... Problemet är att makten tillhör Arbetgivaren i den här sitsen. Om jag av mina övertygelser skulle tacka nej till tjänsten, kommer någon annan att få den... *suck* och *sucks!* Jag ska ändå ta och läsa till hösten, sedan är bara bekymret vart man ska jobba under tiden...

Nej, nog tjatat... I morgon kommer S och käkar lite lunch! Det ska bli rasande trevligt!

Dax för att lyssna på lite Low Rider - War.
Grymt skön låt, halvt pårökt, men skön, och ta en liten nattacigg...

Kraaam Alfred

Inga kommentarer: