Vad ska man säga?
Hur mår man i ovissheten? Ja, vad ska man säga? Det går lite upp och ner om jag ska vara helt ärlig...
Jag måste hålla skenet uppe inför alla, jag vill inte visa att jag inte mår bra av ovisshet... Det kan till och med så att jag håller så starkt sken inför alla andra att jag väljer att tro att det är sant. Dvs. Om jag vet att jag tar det när det kommer, så kan jag hålla humöret uppe tills dess. Om det är klokt att göra så eller inte är jag nog inte rätt person att fråga för tillfället.
Jag gör det dock inte på ett "mytomanvis", jag är fullt medveten om vad som står på spel. Men jag har i nuläget 2 val som jag ser det. Antingen, bryter jag ihop över något som inte ens har hänt än... Eller så håller jag skenet uppe för mig och för omvärlden och tar det när det kommer. Om jag ska vara helt ärlig, så föredrar jag det sista alternativet.
Jag har tidigare i livet haft tankar som håller samma resonemang, jag har till och med skrivet om det på bloggen. Att oroa sig för något som kanske inte ens är säkert att det kommer, är oftast värre än att ta det när det kommer. Men jag måste oxå erkänna att jag har kämpat mig ner till akuten. 6 ggr var jag där och frågade om jag kunde få ett vic över sommaren! det var 7,5 år sedan... Det har varit mitt drömjobb ända sedan jag valde inriktning på gymnasiet att jobba på akuten. Och ett beslut, uttalat på mindre än 10 sekunder, kan ändra många människors liv! Väldigt många!
Usch, det är fan inte sant. Som det är nu ser jag ganska mycket till migsjälv, jag funderar mycket på vad jag har, vad jag kan förlora. Sedan försöker jag tänka positivt och tänka på vad jag kan vinna istället... Men egentligen borde jag lyfta blicken från mitt liv nu och bara inse att jag är en i mängden. Ta våran underbara undersköterskevikarier, som oxå tvingas sluta! Ta alla andra som till och med kanske förlorar jobben.
Tänker man ännu större, kan jag säga att Landstinget borde fan kursa! Snart får man väl ta med eget skithuspapper att torka arslet med när man skiter oxå! Och en sån här åtgärd som man gör i panik nu, gör att man på lite längre sikt (än till årsskiftet) förlorar väldigt mycket pengar. Man kommer oxå förlora pengar fram tills nyår, eftersom... T ex om jag nu får gå in till KAVA, så ska jag har upplärning där. Dvs, en extra kostnad för arbetsgivaren. (en upplärning på akuten av en sjuksköterska kostar ca 400 000:-) Som det är nu, så har vi 4,5 upplärningar / månad på akuten. Under hela året!!!! Det är bara att räkna på vad det kostat/kostar!
I och med att man bara blir behandlad av sin arbetsgivare nu som ett namn på ett papper, eller rättare sagt en kostnad i budget, så de som inte tar skiten kommer att dra ifrån landstinget! Räkna på vad alla nya upplärningar kommer att kosta när den här besparingstiden är över?!
LAS... Lagen om anställningsskydd, som förövrigt kom 1973 tillsammans med en del andra arbetsrättsliga lagar, är en bra lag. Det som stör mig lite, är att mina chefer inte jobbar tillräckligt med den. Alltså, har man speciella kunskaper som är viktiga för verksamheten, så kan man bli undantagen från LAS. (gäller vissa tillfällen osv. men för att säga det enkelt är det så) Det jag tycker är lite konstigt är att man inte trycker på att man har denna speciella kompetens som behövs för att jobba på akuten uppåt i organisationen, verkligen motivera varför man inte kan släppa någon. Som det är nu är det 12 nya sjuksköterskor på jobbet. 12 st!!! De är totalt 56 sjuksköterskor! Och under året har det kommit flera, men de börjar bli varma i kläderna nu... Men eftersom jag har en kompetens (på akuten) som långt överstiger en ny sköterska, så borde man kunna motivera med så många nya i personalstyrkan att behålla en sån person. Men icke... Man bara lägger sig som arbetsledare platt som en padda och ger upp. Det är i alla fall så jag uppfattar det. Tomma ord: "Åh, vad synd... Vi vill så gärna ha kvar dig! Alla är jättenöjda med dig och du är en av de få undersköterskor som kan sköta ortopedkliniken helt själv om det skulle behövas, och det är en av de mest komplexa klinikerna vi har på akuten! Du är jätteduktig Alfred!" bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla, bla!!!! Men det känns som bara tomma ord! Visst, det är jättekul att höra! Och många läkare har till och med reagerat! De vill till och med ha kvar mig! Men man kanske kan jobba lite för att man ska få vara kvar då? Äh... Nu orkar jag inte gräva ner mig i detta mer! Jag kämpar i alla fall på. När jag pratar med chefen nästa gång, ska jag ha kollat upp LAS ordentligt!
Annat ämne! Det är inte mycket kvar på Jeepen nu! E. På Mooser Metall skickar de sista grejerna i morgon! Det ska bli så himla skönt att få ordning på den så det är inte sant!
Om ni någon gång ska handla delar till Jeep, ring då till E. På Mooser Metall! Denna underbara firma! Vilken service! Helt sanslöst bra! Alltså, senast jag fick någon sån hjälp, service och stöd som han har gett mig vad det gäller bilar, var just det ja, Aldrig!
Mooser Metall är i en klass för sig själva vad det gäller kunnighet, service, bemötande, snabba leveranser mm! Guld värt!
Nu har jag precis kollat på X-men 2:an. Jag har sett den förut, men jag ser om alla igen. I morgon blir det 3:an och sedan förhoppningsvis hinner jag med Wolverine oxå!
Nej, nu är det dax för bingen för mig!
Ta hand om er alla tills nästa gång!
Kraaam Alfred
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar